tisdag 28 april 2009

Ibland har man tur...

Lite sjukt... Var ute med Cornelia i stora sandlådan på lekplatsen utanför vårt hus. Pratade med Grannsonja och kollade in hennes barnbarn Anton som lekte med Cornelia. Då såg jag något litet svart skymta fram i sanden. Såg ut som en bilnyckeldosa lika som den vi har. Första tanken - att nån fått en sådan att leka med eftersom bilen den hör till sålts och nyckeln inte hängt med och hittats senare. Men no no, drar upp den ur sanden och på sitter en liten metallbricka med en nalle på och namnet Cornelia... Jepp, det är vår nyckel!! Har den varit borta? Hur länge? Och hur fan hamnade den där? Tror i alla fall vi kan ringa in gärningsmannen i åldersgruppen 2-5 år.
Den har tydligen överlevt störtskuren som kom i går kväll men knastrar oroväckande när man fäller ut nyckeln...

2 kommentarer:

  1. Jag tyckte Cornelias kommentar var allt bra rolig. Vad var det hon sa nu igen? Något med att hon inte kunde ha någon aning om vem som lekt med nyckeln.

    SvaraRadera
  2. Jag frågade 'Är det du som tagit ut nyckeln så den hamnat i sandlådan?' Hon mumlade med ett kilo gröt i rösten '...kanske...'
    Men jag är inte helt säker. Varit mycket ungar här och sprungit på sistone... =0)

    SvaraRadera